Betraktelser & Nyheter

BOKTIPS

Trädgårdsmässan bjöd som vanligt på en mängd nya böcker, här följer några heta tips

Från torraste alvar till strandängar och lummiga lundar, från privata trädgårdsrum till odlare med blommande utbud. Öland är Sveriges minsta landskap, med en unik sammansättning av naturförutsättningar för trädgårdsodlare. På denna avlånga ö finns ett fascinerande brokigt utbud av olika sorters gröna rum och trädgårdar. I den nya boken Öländska trädgårdsrum besöker trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson och fotografen Emmi Roosling ett tjugotal platser runt om på Öland, både privata och offentliga.  >>>

Du är kanske en av de lyckliga som har en trädgård, en odlingslott eller en balkong? Kanske längtar du efter att odla och själv skapa en vacker plats att vara på. Eller så vill du bara inte gå med i konsumtionshysterin som råder och köpa allting färdigt. Men hur kommer man i gång med sina snickeriprojekt till trädgården? Vilka verktyg bör man ha och vilka material och ytbehandlingar passar bäst till vad? Och framförallt vilka är byggprojekten som kan lyfta din trädgård och odling till nya höjder? Snickarglädje i trädgården presenterar kreativa byggprojekt för trädgård och balkong för dig som kanske inte har byggt så mycket sedan träslöjden i skolan. Här finns ritningar på hur du bygger allt från grindar, smarta odlingstillbehör, ljugarbänk och en enorm uggleholk! Att lära dig om materialen du använder och att hantera maskiner gör dig stark. Det är ingen annan som bestämmer hur du ska bygga dina projekt. Det viktiga är att du vet varför du gör dina val och att du vågar prova! LINNÉA DICKSON är ansvarig trädgårdsmästare på Slottsträdgården i Malmö. Hela hennes liv kretsar kring trädgård, odling och hantverk och hon håller ofta i kurser och föreläsningar. Linnéa bor på en gård i norra Skåne med sin man och sina djur. Här är hon något av en Oppfinnar- Jocke som gärna hittar på kreativa och finurliga lösningar för trädgården. >>>

Ulla Molin är en förgrundsgestalt inom svensk trädgårdskonst. Som redaktör spred hon sina idéer om arkitektur, inredning och trädgård. Hon verkade även i flera decennier som trädgårdsarkitekt.

Några av Ulla Molins trädgårdstankar var att sudda ut gränserna mellan ute och inne, arbeta arkitektoniskt med få växter i stora grupper och ge rum för fåglarna med ett stort fågelbad. Hon använde ofta formade vintergröna växter och valde bort gräsmattan för att i stället skapa en väv av växter i en mjuk färgskala. Detta förverkligades bland annat i hennes sista trädgård i Höganäs i nordvästra Skåne. Trädgården betraktas idag som ett mästerverk; den blev byggnadsminnesförklarad 2010 och är idag ett utflyktsmål för många trädgårdsintresserade.

I boken Ulla Molin: Konsten att skapa den tidlösa trädgården skildras hela hennes liv och livsverk och trädgårdarna hon har ritat. Du möter också trädgårdsprofiler och vänner, till exempel Heidi Palmgren och Ulf Nordfjell, som inspirerats av hennes unika stil. Boken innehåller bland annat nytagna bilder, ritningar och illustrationer: allt för att inspirera läsarna att skapa trädgårdar i Ulla Molins anda!   

Text av Liselotte Fritz och bilder av Gabriella Dahlman. >>>

Rapport från trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar 2023.

Alltid lika roligt även om det nu för tiden inte är samma euforiska känsla. Jag kommer inte riktigt ihåg när jag för första gången kom till mässan men kan ha varit så tidigt som redan 1998-1999. Även om jag inte riktigt minns året så minns jag känslan när jag kom in i en mässhall fylld med allt som man kan önska som nybliven trädgårdsägare. Då var mässan i Sollentuna och på scen var alla de personer som man sett på TV:s stora trädgårdsprogram Gröna rum, för övrigt så mycket bättre än dagens Trädgårdstider som förvisso är rätt trevligt men som trädgårdsprogram håller det inte måttet. Gröna rum leddes av trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson och som ännu medverkar på mässan som den sista profilen från de tidiga åren. Borta är de stora namnen som Lars Krantz, Åke Truedsson, Peter Englander och Bosse Rappne för att nämna några profiler som saknas.  

Istället är det en ny tid och mässan lider som så mycket annat i vår tid, att den blandas upp av allsköns annat krafs som inte hör hemma på en trädgårdsmässa.

Men bortsett från det så är det en sån enorm energiboom för en trädgårdsnörd, att få befinna sig en hel dag omgiven av massor av trädgård och att få lyssna till intressanta föredrag och innan dagen är slut tömma plånboken och fylla händerna med massor av nödvändiga saker som man bara inte kan låta bli att köpa.

.

---

Linda Schilén, en av de nyare trädgårdsmänniskorna, har förvisso varit med några år nu, höll ett föredrag om dahlior och hur man sköter dom hela året. Dahlior är ju alltid ett litet pyssel med men när man på våren packar fram de förkrymta intorkade till synes helt livlösa knölarna och ser en liten liten knopp så väcks något inom mig och man känner livet i roten och som senare ska utvecklas till en fantastisk blomning.  Något som jag tog till mig var att man ska toppa plantorna mycket mer för att få buskigare plantor med mer grenar och därmed även fler blommor.

Ett antal nya produktidéer dök upp också. Företaget Hard Working Woman demonstrerade hur man bygger ett Rostorn utav ganska enkla medel, i princip bara 45×45-reglar som sågats till och skruvat ihop, för detta torn ville dom ha 1730:-!! Kommer att finnas något liknande i min produktkatalog men då en aning billigare. Skärbrädor var en annan idé, egentligen inte svårt alls att ta en plankbit, gärna i ek som på bilden, slipa lite och sedan behandla med parafinolja, 600-1600:- beroende på längd. Hutlöst dyrt meterpris på den plankan tycker jag och kan erbjuda samma sak för lite mindre pengar.

Idé-trädgårdar är alltid kul att titta på. Skiftar i kvalité och konstnärlig frihet. I år var det dock bara 4 trädgårdar och bara två som kunde kallas trädgårdar men dom var desto finare. Den klimatsmarta trädgården visade på olika sätt att hjälpa miljön genom olika sätt att odla och ta hand om trädgården. Den andra var skogens trädgård som visade en trädgård med skogen som tema.

Pelargoner är alltid ett stående tema på mässan och som vanligt utses årets pelargon

I år blev det Pelargonium x hortorum Moonlight `Guido`

Med sina klara, orangeröda blommor på kontrasterande, solbrända stjälkar och med mörktonade blad har Moonlight `Guido` förtrollat juryn och därför erhållit hedersbetygelsen Årets Pelargon 2023. JURYNS MOTIVERING: Med sina klara, orangeröda blommor på kontrasterande, solbrända stjälkar och med mörktonade blad har Moonlight ‘Guido’ förtrollat juryn och därför erhållit hedersbetygelsen Årets Pelargon 2023.  

Slutligen är det en fantastisk inspiration att gå runt på rådgivningstorget bland alla nördiga och kunniga föreningar som är specialister på sitt lilla område om det så är Dahlia, Chili, kaktus, Pelargon, Saint Paula, Pioner, eller Rosor. Här kan man fråga om det mesta och även fynda växter, ofta lite billigare än på övriga mässan

Sammantaget, en fantastisk trädgårdsdag som startar våren, när nu vintern äntligen ska ge sig.  

Det som göms i snö kommer upp i tö.

TIPS

En välkänd vinterodlare är Sara Bäckmo som har skrivit en hel del om vintersådd och som även kan ses på Youtube >>>

Sara har även skrivit en hel del böcker, bl. a om vintersådd

På Wexthusets hemsida kan man också få en hel del tips om vintersådd >>>

Vintersådd av perenner

Hittade en massa fröpåsar från tidigare år med Allehanda sorters perenner. Vet inte hur grobarheten är men man kan ju alltid chansa. Tänkte jag skulle prova med vintersådd och se hur det går.

13 sorter blev det. Jag började med att fylla såkärlen med 2/3 planteringsjord och 1/3 såjord, då kan fröna gro i såjorden och sedan ta sig ner till den mer näringsrika planteringsjorden. Många perenna frön är mikroskopiskt små och då är tricket att blands fröna med fin sand i en burk med lock och sedan skaka burken en stund för att därefter strö ut sand-frö-blandningen i såkärlet. När alla fröna är i jorden så ställer jag kärlen i en låda med vatten så att de får suga åt sig ordentligt innan jag ställer ner dom i kallväxthuset och sedan är det bara att vänta och hoppas tills dess att vårsolen kommer att börja värma upp växthuset i mars/april och då gäller det att vara med och vattna och skola om.

Det jag lyckades peta ner var ett antal spännande sorter som jag aldrig sått förut och som jag troligen aldrig kommer att få se heller, men vem vet något kanske kommer upp och då får man väl bli glatt överraskad.

När fröerna fått stå inne ett dygn och suga upp vatten så flyttades hela sådden ner i växthuset och så öste jag lite snö över alltihop, nu får det stå där tills vårsolen kommer och väcker upp fröna 

Fläkt från en svunnen tid. Fantastisk plantkatalog från en ansedda plantskola i England på 1850-talet med specialisering på ormbunkar

BOKTIPS

Detta är en guidebok till ormbunkarnas fantastiska värld och en handbok i konsten att odla dem. Det botaniska kapitlet ger kunskap om arter och sorter med särskild tyngdpunkt på de härdiga sorter som är möjliga att odla i vårt klimat. Här finns roligt och nyttigt vetande för trädgårdsentusiaster och designintresserade.

Innehåll i korthet:
Ormbunkens historia och utbredning
Botanik och arter
Rtnobotanik och folktro
The fern craze ormbunksgalenskap
Ormbunken i konst och inredning
Odlingsråd för ormbunkar inne och ute

Finns tex på Adlibris 252:- >>>

Ormbunkens fantastiska värld

Var och lyssnade på ett mycket intressant föredrag av  Anton Sundin, trädgårdsmästare från Skellefteå med stor intresse för ormbunkar.  (Alla bilder i inlägget kommer från Antons föreläsning).

Anton gav en exposé från ormbunkens tidiga utveckling fram till dagens fantastiska bredd av ormbunkar. Idag kan vi se en enormt stor bredd och vi kan nu hitta över 12000 arter och dessutom ett stort antal namnsorter.

Namnet härstammar från 1500-1600 talet. Då var ormbunkar en vanlig medicinalväxt. På den tiden praktiserades den sk. signaturläran, dvs om en växtdel liknade någon del av människokroppen så trodde man att växten kunde bota just den delen. Vad gäller ormbunkar så liknade Trähjonens rötter maskar och man trodde då att den kunde hjälpa mot binnikemask. I verkligheten var det inte så nyttigt då ormbunkar innehåller en hel del skadliga ämnen.. Namnet uppstod då orm är ett gammalsvenskt namn för mask och bunke speglar växtsättet.

Ormbunken är mycket gamla och utvecklades för ca 400 miljoner år sedan. Den hade sin storhetstid för ca 350 milj år sedan då den dominerade växtligheten. För 65 milj år sedan skede ett enormt massutdöende, fotosyntesen slutade fungera, många arter dog ut men ormbunken klarade sig. En förklaring är att den förökar sig med sporer som kan ligga latent i jorden väldigt länge och vänta, när solen återkom började sporerna att gro, fotosyntesen kom igång och livet återkom. Man skulle nästan kunna säga att ormbunken bidrog till att rädda planeten.

På 1850-talet under den Viktorianska eran så uppstod en form av ormbunksgalenskap i England. Plötsligt förekom ormbunkar överallt, i tapeter, tyger, musik, mm. Det startade med att en läkare vid namn Nataniel Ward i London kom på ett sätt att transportera växter över långa avstånd. Han lyckades revolutionera frakten av växter genom att använda glaslådor. Detta ledde till att på 1850-1860-talet kunde överklassen bygga stora växthus (att skatten på glas sänktes hjälpte till). Dessa var ofta specifikt byggda för att odla ormbunksskogar med plantor som hämtades från kolonierna. Efter ett antal år kunde det övriga samhället följa efter och alltfler fick möjlighet att ta in ormbunkar i sina trädgårdarna. . Samlarmani uppstod och man gav sig ut på  riskfyllda ormbunksjakter i naturen.

Ormbunkar omgärdas med mycket mystik, Tex kunde det vara väldigt bra att hitta en blomma av ormbunke på midsommarnatten vilket skulle ge tur i kärlek. MEN, nu blommar ju inte ormbunken utan sprids med sporer så man letade nog förgäves. Man ville också använda ormbunkar för att skapa mystiska miljöer i trädgårdarna. Genom att använda stubbar, mossa i planteringar i de skuggigare delen av trädgården så kunde man framkalla en trollsk och mystisk känsla

Ormbunkar går att använda i stort sett i hela trädgården och det går att hitta en ormbunke för alla lägen. Två ytterligheter är Hjorttunga, som älskar att leva i klippträdgårdar och Kungsbräken som vill leva direkt i vatten eller väldigt fuktiga förhållanden. Det går att skapa roliga skuggplanteringar med ormbunkar genom att ormbunkarnas variation och olika texturer 

Vilken jord ska det vara? De allra flesta trivs i normala trädgårdsjordar, gärna med hög inblandning av organiskt material. 

Det är mycket tacksamma växter med låga krav på skötsel, gärna mindre än mer gödsel, lite spadar med kompostjord räcker långt

Ormbunkar förökas bäst genom delning men det går även att ta sporer även omman får ha lite tålamod då det kan ta ett tag.

Ormbunkar är även en bra växt vintertid, många är vintergröna men även vissna kan de utgör ett dekorativt inslag.

Jag börjar lite lätt med

Trädgårdsriddarsporre ‘Pacific’ Delphinium (Elatum-gr.) Jättehöga, täta blomspiror i nostalgisk flerfärgsblandning. Fin stomme i perennrabatten med klargrönt bladverk och stadiga stjälkar.

Jätteverbena Verbena bonariensis. Upprätt, sirligt växtsätt. Blåvioletta blomflockar i mängder. Mycket dekorativ och effektfull för samplantering och som bakgrundsväxt.

Sommarbegonia F1 ‘Nightlife’ Begonia x hortensis. Kontrastrik, snövit sort med grönbronsfärgat bladverk. Utmärkt kruk- och lådväxt, kantväxt på friland m.m.

Lite frökunskap

Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Kallas kärna om det är ett hårt innandöme som i bär eller stenfrukt. Ett frö består av ett embryo, eventuellt näringsvävnad, och ett skal. Frön kan vara nakna, som hos barrväxter, eller inneslutna i frukter, som hos blomväxter. Wikipedia

Orkidéer är den växt som ger de allra minsta frön som vi kan hitta För att det ska kunna föröka sig behöver det få hjälp av olika mykorrhizasvampar. Dubbelkokosnöt, eller havsnöt är däremot den växt där man finner det allra största fröet, 10-30kg tungt.

Boktips

Fröbok : från sådd till planta (Ulla Hasselmark)

Runåbergs fröer : grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar (Johnny Andreasson)

Fröodlarboken: Frö för framtiden (Föreningen sesam)

Frösådd och oumbärliga prylar

Första frösådden för året, känslan av pånyttfödelse och att livet tar sin början igen. Borta är minnena av alla misslyckanden från förra säsongen. Nu finns bara hoppet om att den här säsongen ska det bli ett makalöst överflöd av blommor.

Egentligen är ju frösådd en rätt simpel historia och man behöver ju egentligen inget mera än ett frö och en plats att stoppa det, i en bytta eller direkt i jorden i rabatten (om man då kan vänta tills jorden är lite varmare än i januari)

Men nu är man ju inte en riktig trädgårdsnörd om man nöjer sig med enbart ett frö utan då måste det ju givetvis till lite fler oumbärliga saker för att det lilla fröet ska kunna gro.

Jord behöver man ju, enligt många förståsigpåare är det ett absolut måste att använda sig av dyr sk. såjord med inblandning av perlit, annars kommer det lilla fröet att förgås av en allt för aggressiv miljö. Nu går det säkert i de flesta fall att använda vilken jord som helst, möjligen kan man blanda i sand. Så jorden är dock bra för den är rätt lätt att hantera. Ibland, om fröna är så små så man inte ser dom utan får gissa sig till vad det är man sår så behöver man sand som man blandar med de obefintliga fröna och sedan strösslar ut på jorden, då ser man i alla fall vad man gjort och så kan man ju hoppas på att fröna finns där trots allt.

Det går ju nu att stoppa ner jorden i fina såkärl av högsta kvalité, helst av ett engelskt märke, fördelen är att dom är hållbara och stadiga. Men det går väldigt bra att ta precis vad som helst man kan hitta, t ex mjölkförpakningar är bra, går att variera i höjd. Om man sedan täcker sin sådd med perlit, eller grus, för att bibehlla fukten, dvs man slipper vattna så ofta så är det fulländat.

Fler måsten i sammanhanget är givetvis en jordpackare (inköpt på Chelsea Garden show), en termometer för att hålla koll på att fröna inte har det för kallt, en pricklepinne för att pilla med fröna eller göra små hål, (man skulle lika gärna kunna använda en blyertspenna), märketiketter, för tro inte att ni kommer ihåg vad ni stoppat ner (snyggast är fina träpinnar men går lika bra och faktiskt bättre med plastbitar klippta av glasspaket), en vattenfast märkpenna att skriva på etiketterna, kappillärmatta att lägga under sådden gör att man behöver vattna ännu mera sällan och den håller jorden jämt fuktig, en jordsikt att sålla jorden så att alla otrevliga pinnar, bark och annat inte kommer med i jorden, en fin skopa och slutligen en handduk att torka av sig med för man blir både blöt och skitig

När man är färdig med sin sådd så är det dax att vattna vilket är roligast med en fin plåtkanna men det går givetvis bra med vad som, för små frön är det bäst med en vattenspruta istället så man inte dränker de små liven.

Drömmer om en örtagård med med väldoftande kryddväxter och en rofylld atmosfär. Jag drömmer om ordentligt fyllda välordnade lådor med morötter, vitlök, sallad, ärter, räddisor och ett prunkande växthus där vindruvsklasarna dinglar från taket samtidigt som tomater och gurkorna finns i överflöd. Slutligen ser jag i min dröm hur allt ramas in av mängder av prydnadsväxter som ger en hissnande färgprakt.

Verkligheten liknar tyvärr inte drömmen så mycket just nu …

inte finns det så mycket i odlingslådorna som är allt annat än välfyllda ….

växthusen är på plats men så värst prunkande är dom ju inte och …

örtagården är ju just bara en dröm, det här är tyvärr inte hos oss utan en bild från Botaniska trädgården i Göteborg, som förvisso är väl värd ett besök att hämta inspiration ifrån

7:e Januari

När jag börjar prata om trädgård med någon jag inte träffat tidigare så möts jag ofta av en viss skepsis när jag pratar om prydnadsväxter och ofta med tillägget att ”jaha, men odlar du inget att äta då?” Det verkar som att dom flesta tycker att om man ska anstränga sig med att ha en trädgård så måste det bli något på tallriken. Men jag tycker det är synd om man missar allt det fina bara för att man fokuserar på att maximera skörden och man behöver inte välja det ena eller andra.

Att odla för magen har egentligen aldrig varit den stora delen av vårt trädgårdsintresse men visst odlar vi en hel del matnyttigt också, eller i alla fall försöker vi. Tomater och gurka är ju givet och som för det mesta ger bra skörd, vitlök är det enda vi är nästan självförsörjande av, det är ju så så lätt att odla. Rabarber, en given favorit till paj och rabarberkaka. Vindruvor hänger i mängd i växthuset framåt sensommaren. I odlingslådorna åker det ner lite ärter, räddisor  plocksallad och purjolök . Kanske det även blir lite basilika, persilja, chili och paprika och physalis. I fruktträdgården har vi ju även svarta och röda vinbär, äpplen, amerikanska blåbär, lite hallon och krusbär.

Men det är ju inte så svårt att peta ner fröna eller plantera en buske och att ha ambitioner, men meningen är väl att det ska komma upp något som man kan stoppa i munnen och det gör det ju men det är väl synd att säga att det blir några jätteskördar. 

Men hur tänker jag nu gå vidare med min dröm? På sidan om inspirationsträdgården >>> så kommer jag snart att börja beskriva den delen som jag kallar odlingsträdgården och hur jag tänker bygga upp den. Det jag har idag är en rätt stort område som jag kallar odlingsträdgården med två växthus på tillsammans 30 kvadrat och 6 st odlingslådor, var och en rejält tilltagna på 2×1 m. Därutöver finns massor med sten, kirskål och en hel del obearbetad yta. Jag har alltså alla möjligheter i världen att skapa något som närmar sig min dröm, men hur det går, det är en helt annan historia som man kan följa på den här sidan senare i sommar.? 

Under tiden kan man ju alltid ta del av andra trädgårdspersonligeter som kommit lite längre i sitt kunnande, här bjuder jag på tre lästips, dom har även skrivit fler böcker och finns även på sociala medier:

Lena Israelsson

Eva Robild

Sara Bäckmo

30:e December.

Tänker tillbaka på när jag besökte Målarens trädgård i Giverny i Frankrike. Målaren i det här fallet var Claude Monet som skapade en magisk trädgård som hör till de ”Måste-se-trädgårdar” för trädgårdsnördar.  Den finns några mil utanför Paris i den lilla staden Giverny och som har varit en av de som jag tidigt inspirerats av när mitt trädgårdsintresse började växa fram.  

Alltså var lyckan obeskrivlig när jag 2010 äntligen fick möjlighet att besöka trädgården som då var återöppnad och återskapad till så som den var då Claude Monet bodde och verkade där. Det är utan tvekan en av de mest magiska trädgårdar som jag besökt. När man står utanför på gatan ser det mest ut som ett vanligt hus och hemligheten förstärks av att det är nästan omöjligt att se in i trädgården.

Att efterlikna den enorma färgprakten.

Den stil ”Cottage Garden” som växte fram i England kring 1870-talet som en motreaktion mot de formella och stela trädgårdarna är i mång och mycket det som Monet skapade i Giverny.

Det trädgårdsrum som jag kallar ”Mormorsträdgården” kan kanske vara det område där en stor del av grönytan kan ersättas med med färgsprakande planteringar som håller över hela säsongen. Stenröset blir centralt att bygga utifrån tillsammans med de redan befintliga rabatterna vid huset och mitt emot verandan. 

Att få till dammarna

Våra dammar består idag av en övre lite större damm, från den ”rinner” en liten bäck ner till de tre nedre dammarna som sammanbinds i ett system med två mindre vattenfall. Med inspiration från Monet så  vill jag nu bygga ut den nedre dammen och maximera storleken på den, i en av de nedre dammarna har vi vita näckrosor som blommar fin och i den övre dammen finns en rosa näckros. Men vi har aldrig riktigt lyckats få till dammarna och området kring dom. Läckage, alger, pumpar som går sönder och lite annat elände har gäckat oss genom åren. Men nu, med Monets ande svävande över dammarna så måste det ju gå, eller hur.

När jag för någon vecka sedan var i en handelsträdgård såg jag denna variant. Jättefin med julros, ormbunke och någon variant av en planterat i en emaljbytta. Den gruppen kostade ca 500:-. Svårt att avgöra om det är skäligt, lite större växter i lyxigare kruka, men tycker nog ändå det var dyrt.

23:e December.

Dan före dopparedagen. Som liten kunde nog längtan och förväntan vara olidlig och dagen verkade aldrig ta slut. Som vuxen finns kanske inte riktigt den längtan kvar men istället kan man roa sig med lite julpyssel bland mossa och kottar.

Att skapa egna jularrangemang är faktiskt inte så svårt, i butiken kan man bli helt ruinerad, lite större julgrupper kan kosta precis hur mycket som helst, Tänkte anta utmaningen och se om man kan komma ganska nära en köpt variant med lite mossa och kottar och annat krafs. Billigast blir så klart om man kan odla växterna själv då blir det nästan gratis. Jag gjorde en mellanvariant och köpte sk miniväxter 4 st för 99:-. Sedan är det bara att hitta några fina behållare och så ge sig ut i skogen och plocka vad som bjuds.

Jag köpte lite olika växter, hyacinter i olika färger, cyklamen, julstjärnor, Saint Paula och ett gäng lite gröna växter. En tur i skogen, iskyla och dåligt klädd så det gick fort men det gav resultat i form av en hel del grönmossa, lite vintergrön järnek, kottar, tallgrenar, granris och en liten gren från trollhasseln.

Jag börjar med att fylla lite jord i en kruka, sedan plockar man på med basväxterna, hyacint, och de som blommar. Därefter fyller jag upp med mossa och sist dekorerar med vad jag har, i det här fallet lite kottar, någon kvist från järneken eller annat jag har

Lite pyssel blev det och såklart tog det lite tid men så himla kul att få skapa något från eget huvud och händer med naturmaterial som bas. Bara för att jämföra (och så klart för att skryta lite) så visar bilden nere till vänster en grupp som gick att köpa för ca 500:-och nedan mina alster. Nåväl, hur klarade jag nu utmaningen? Blev det fint och står dom sig i klass med den man kunde köpa? Tja det må andra bedöma men jag är mäkta stolt och, kanske bäst av allt, jag kan förhoppningsvis göra någon glad i jul.

OM ELLEN

Trädgårdsjournalist och författare som älskar att formulera sig i text men som även går igång på att fånga känslor i bild.

Ellen frossar gärna i sin stora passion, den för trädgård, skriver böcker och gör reportage.

Ellen är också projektledare och initiativtagare till Mötesplats Trädgård >>> som sedan 2012 öppnar trädgårdar i gamla Skaraborg för visning.

Ellen har även skrivit böckerna ”Låt det spira- En trädgård för själen”, ”Vackra rabatter- Så får du din trädgård att blomstra” och ”Vacker trädgård året om – Planering, växtval och samspel med grönskan.” Läs mer om Ellen här >>>

17:e December.

Hur skapar man trädgårdspoesi? Det var inledningen på det föredrag som Ellen Forsström höll här i Linköping förra söndagen. Visst låter det fint, att få skapa poesi i sin trädgård, att få ett samspel mellan alla delarna i trädgården. Poesin börjar med att rama in trädgården, att skapa en stark stomme. Ellen menade att man ska börja i rätt ände, inte med ”soffkuddarna” utan med golv och tak. Sedan delar man upp trädgården och kör igång med ”piffet”, dvs blommorna. Det är nu som man kan låta poesin flöda, måla med stora penseldrag, våga ösa på med växtlighet, dölj stommen med klättrande växter som ger höjd eller massor med vårlökar som ger en tidig blomning. Våga också plantera många exemplar av samma sort, ofta är man för ”snål” när man handlar och vill bara köpa en av varje sort, men då kanske bättre att begränsa antalet sorter.

Nedan visas lite bilder från Ellens föredrag och visst blir det poesi och visst längtar man iväg i drömmarna om vad man själv vill skapa denna sommar.

10:e December.

En dag där allt verkar vara infruset och stilla, en dag då det är svårt att förstå att något liv finns kvar i trädgården. December är kanske den sämsta trädgårdsmånaden, då vill man bara inte gå ut utan sitter envist och tjurar inne. Men december kan även vara en månad med eftertanke, en tid då man börjar ana ett visst hopp om att det kommer en vår.

Trotsade kylan och tog en promenad, tittade upp och ser trädens nakna grenar som markerar en skarp kontrast mot den gråmulna decemberhimlen. Solen gör ett försök att skingra molnen men lyckas föga och även om den hade lyckas titta fram skulle den inte förmått att värma någonting.

Upptäcker mer och mer av guldkorn som finns kvar i trädgården. Ser på Rhododendronknopparnas hoppfulla antydan om att de visst tänker blomma men just nu bidar dom sin tid. Trollhasseln vrider sina grenar i kölden och lever upp till sitt namn med en trolsk och mystisk känsla. I rabatten lyser något skarpt orange, det är de japanska lyktorna som pockar på uppmärksamhet. Innan jag frusen går in igen passerar jag Plymspirean som stolt visar upp sina hängen och Riddarsporrarna med ståtliga fröställningar.

Inte för att vinterfrusna växter kan konkurrera med sommarens prakt, när allt de står i sin fullaste blom, men visst är det väl vackert ändå. Efter en promenad i en vintrig trädgård blir man trots allt lite varmare inombords och kan sätta igång med planeringen av nästa års trädgård.