När hela trädgården är totalt gömd och inbäddad i djup snö och Allt trädgårdsarbete känns hopplöst långt borta så lever drömmarna. Man minns förra årets fantastiska blomning i rhododendronlunden. När rhododendron står i sin mest praktfulla blom så ligger hela trädgårdsåret framför, straxt därefter kommer pionerna och slår ut med sin korta intensiva blom. Högsommaren bjuder på rosenprakt och sedan kommer den färgsprakande hösten igen. Allt går så fort och alla olika faser i trädgården har sin alldeles speciella charm. Även om jag ogillar snö och hyser ibland osund aggression mot det vita kalla eländet som jag inte förstår vad det är bra för så måste jag medge att det är väldigt vackert. I natt vände det och solen kommer nu att arbeta sig högre och högre upp på himlen och om bara några månader kan vi känna värmen då vårens fantastiska tid kommer och vi ser ett nytt trädgårdsår födas. Men ännu är det fortfarande drömmarna som får hålla mig uppe.

En nyinköpt krukväxt som vi närmare undersökning visade sig vara ett träd. Jag hade tänkt att växten skulle pryda fönsterbrädan eller kunna vara föremål för något arrangemang. Istället får den försöka övervintra i orangeriet för att i vår hitta sin plats i trädgården. Blir troligen arboretumet. kan tydligen beskäras rätt hårt så att den går att hålla ner.

Växten i fråga är alltså en Ärtcypress, Chamaecyparis pisifera ‘Squarrosa’. En spännande växt som vid första anblick ser det rätt taggig ut men visar sig vara mjuk och len. Verkar inte vara så vanlig i Sverige rätt snålt med information om den. Från Wikipedia kan vi lära oss att arten förekommer på öarna Honshu och Kyushu i Japan. Den hittas i kulliga områden och i bergstrakter mellan 280 och 2600 meter över havet. Ärtcypress växer ofta nära vattendrag och den föredrar sluttningar med mycket regn.

En vacker och annorlunda cypress med ett brett, pyramidaliskt växtsätt. Barren är läckert silverblå, mjuka och följsamma. Nytillväxtern är ljusare grå och bildar en fin kontrast. Grenar och stammar är kanelbruna och flagnar i remsor när de blir äldre. Ärtcypressen ‘Squarrosa’ är en vacker växt som med åren bildar stora, koniska träd som lyser upp sin växtplats året om. Populär sort som brukar säljas runt adventstider till julens alla kreationer. Planteras som solitär eller i grupper. Vacker i större landskapsplanteringar. Användbar och dekorativ som formklippta klot och låga häckar. Klarar formklippning när det görs på gröna skott och årstillväxt. Klipps de djupare riskerar plantan att förstöras eftersom dom inte bryter nytt på gammal ved. Klarar sig till zon 4. Placering Sol till halvskugga. Utvecklas bäst i sol på fuktighetshållande, näringsrik, mullrik och väldränerad jord. Undvik allt för torr jord och vindutsatta lägen. [Källa Blomsterlandet >>>]

Idag står vår inkalilja, Alstroemeria hybrid, i full blom i orangeriet. Köpte den i somras och har ingen erfarenhet av hur man får det att övervintra. Har inte gjort mer än att ställa in den direkt från altanen in i orangeriet som just nu håller 10 plusgrader. Såg att tex Impecta säljer den som frö och saluför den som perenn med härdighet C=Övervintrar ibland. Säkrast är nog att ta in den. På sommaren så har den en given plats i på medelhavsterassen.

Inkaliljan tillhör familjen alströmeriaväxter (Alstroemerieae) och har fått sitt namn efter Jonas Alströmers son Claes Alströmer, elev till Linné. Denne skickade frön av Alströmerian till Sverige och Linné belönade Claes genom att döpa blomman efter honom. Den ursprungliga vilda arten, växer naturligt i kyliga bergsområden i Sydamerika.

Alströmeria, även kallad inkalilja, har fjärilsliknande blommor som påminner om liljor. De färggranna blommorna kommer bäst till sin rätt i krukplanteringar. Alstömerian kan övervintra som perenn i södra Sverige men säkrast är att ta in rötterna för frostfri förvaring. Alströmeria eller inkalilja, prinsesslilja är en vacker, flerårig knölväxt. Alströmerian har enfärgade eller fläckiga blommor i olika färger; vit, vit-rödbrokig, olika röda nyanser och gul. Den blommar länge under hela sommaren. Alströmerians gröna blad är breda och vridna vid bladskaftet så att bladets undersida blir ovansida. Sorter som lämpar sig för krukplantering har förädlats till 25–40 cm höjd. Perenna sorter kan bli upp till 100 cm. Alströmerian är svagt giftig. Växtsaften kan orsaka hudirritation. Alströmerian trivs bäst i halvskugga eller sol, men gillar inte gassande sol. Alströmerian tål lätt regn, men i övrigt ska växtplatsen vara skyddad. När växten småningom har härdats klarar den till och med av några minusgrader. [Källa: Hasselfors garden >>>]

Ibland har man en sagolik tur. Ett gammalt körsbärsträd gav upp och föll av snötyngden och bara precis snuddade växthuset.

Istället för att plocka glas och ringa försäkringsbolaget kan jag nu bara ta fram motorsågen och kapa upp det till ved. Och så ett träd mindre att ta ner, det stod på listan över ett antal som ska fällas i vår.

I vår är tanken att det här (nedersta bilden) ska grävas för vår japandamm och skapa ett område med asiatiska växter så det passade bra att trädet föll. I samband med att vi gör om avloppet till bioreningsverk så passar vi på när stora grävmaskiner kan göra stora hål i marken. Spillvattnet från avloppet ska sedan ledas ut i dammen som kan användas till bevattning. Just nu känns det som ett något stort jobb men när damm och växter är på plats så är vår förhoppning att det kommer att lyfta fram ett nytt område i trädgården.

Efter en vecka på Gran Canaria kom vi tillbaka till vår trädgård som nu låg inbäddad i vitaste snö. Förvisso jättevackert men inte jättekul för en trädgårdsnörd med en massa inspiration i bagaget och som bara längtar ut. Nåväl, nu finns det gott om tid för planering inför kommande säsong.

Kanarieöarna bjöd på en hel del fantastiska växter. Blommande häckar av Hibiskus. Mängder av fantastiska Bougainvillea (trillingblomssläktet) som här kan utvecklas till mindre träd. Kanariska palmen, phoenix canariensis, kan bli upp mot 7 meter, är en naturlig symbol för Gran Canaria. Euphorbia canariensis kan nå en höjd av 4m och breder ut sig med många utlöpande grenar och som kan nå en ansenlig bredd. Den spetsigt taggiga busken (nere t. vä) har jag inte lyckats identifiera men utgjorde ett mycket karakteristiskt inslag i Maspalomas sanddynor.

En fantastisk vecka och helt klart så kommer vår Medelhavsdel i trädgården att utökas i sommar med inspiration från Kanarieöarna.

Gör ett försök att plantera om vår rumsazalea Rhododendron simsii, hör till familjen Ericaceae (Ljungväxter) till skillnad från trädgårdsazalean. Jag har alltid betraktat rumsazalea som en engångsföreteelse men har förstått att det går att hålla liv i dom och att få dom att blomma om i flera år. Jag fick den förra julen och sedan har den blommat om 1 gång. Nu gjorde jag en blandning av mull med lågt pH tagit under vår tall, grus och lite planteringsjord. Om jag förstått rätt ligger hemligheten i att aldrig låta den torka ut, inte vattna med kalkrikt vatten och näring. Nu får vi se hur det går.

Här kan man läsa mer om skötsel av rumsazalea >>> och här lite mer om Rhododendron och azalea >>>

Härligt att kunna äta egenodlade tomater i mitten av november och att gå ner i odlingsträdgården och hämta lätt översnöad purjolök. I år provade vi en ny variant, en ampeltomat, Solanum lycopersicum ‘Gartenperle’ som gav god skörd och var väldigt lättskött. Jag sådde 18/3, kunde kanske vara lite tidigare men funkade bra ändå. Kräver ingen uppbindning och inte heller tjyvning eller pyssel. Purjolöken hann däremot inte utvecklas till det jag tänkt mig utan vi får vara glada för de något spinkiga varianterna. Sorten är Allium ampeloprasum (Porrum-gr.) ‘Blauwgroene Winter’ och såddes 16/3. På fröpåsen står det sådd i mars-juni kan det möjligen bero på att mina odlingslådor står för mörkt.

En sista färgklick i trädgården. Den Japanska lyktan, Physalis alkekengi, lyser skarpt orange i rabatten. Den har sin storhetstid nu sent på hösten. Annars är den mest ett gissel och stora varningar för att sätta in den. Sprider sig aggressivt med underjordiska lömska utlöpare som hotar att ta över hela rabatten.

Lyktorna är mycket tacksamma att ta in och använda som prydnader i vaser eller arrangemang, håller sig fina hela vintern igenom.

Plötsligt är allt stilla och inbäddat i en frostskrud. En fantastiskt fin morgon.

Tappert stretar rosen Candy Cover vidare i sin blomning, men snart är det slut, snart lägger sig trädgården i sin vintervila, men visst finns det hopp om en ny vår.